NIÈPCE Joseph Nicèphore 1765-1833

Klicka

Tillsammans med sin bror uppfann han "pyreolophoren" en explosionsmotor som de patenterade 1807 och förgäves försökte marknadsföra. 1813 intresserade Nièpce för litografi. Han försökte fixera bilden i sin camera obscura genom att sensitera ett pappersark med silverkloridlösning och placera det på betraktningsskivans plats för att exponeras. Han fick på så sätt fram en negativ bild alltså med omvänd tonskala. Han prövade därför nya vägar. 1822 kontaktkopierade han kopparstick (som först gjorts transparenta med fernissa) på en plåt med ljuskänsligt skikt av syrisk asfalt. Efter exponering kunde de partier av skiktet som ej belysts och hårdnat lösas i lavendelolja. Vid etsning angreps just dessa partier och efter borttagandet av all asfalt kunde plåten infärgas och tryckas. Metoden kom att kallas Heliogravyr.

Nièpce blev även banbrytare för den fotomekaniska reproduktionstekniken. Om asfaltbilden på metall utsättes för en etsande vätska, så skyddar asfalten de där underliggande delarna för angrepp, medan däremot de blanka metallpartierna etsas. Härigenom erhålles fördjupningar i plåten, vilka senare kan fyllas med färg, och plåten kan därefter tryckas som en vanlig kopparplåt. Tryckmetoden är densamma även nu i modern tid. Genom förmedling av deras gemensamma leverantör, Charles Chevalier , optiker i Paris, kom Nièpce och Daguerre i brevkontakt med varandra. Nièpce var på sin vakt medan Daguerre var nyfiken. De träffades 1827 när Nièpce passerade Paris på väg till London. Under sitt besök i England försökte Nièpce presentera sin uppfinning för den engelska vetenskapsakademien som emellertid vägrade att befatta sig med honom. Nièpce var vid sin återkomst till Frankrike modfälld. Hans bror dog sinnessjuk och förmögenheten hade minskat avsevärt p g a kostnaderna för forskningsarbetet. Därför accepterade han 1829 ett provisoriskt kontrakt med Daguerre. Nièpce bidrog med sin uppfinning, Daguerre mid sina förbättringar som han gjort av kameran, sin talang och skicklighet. Nièpce dog 1833 och hans son Isidore, som företrädde familjens intressen, undertecknade det definitiva kontraket den 13:e juli 1837. Då kallades uppfinningen daguerreotypi. Nièpces namn nämndes inte då Arago den 19 augusti 1839 offentliggjorde uppfinningen som köpts av den franska staten för 6000 francs årlig ränta till Daguerre och 4000 francs till Isidore Nièpce.

Uppdaterad 21 oktober 2004